MammaVeronica

Här får ni läsa om mig och mitt liv på landet med min man och fyra barn. Efter flera års kämpande med heltidsstudier lantliv och barnafödande är jag äntligen färdig sjuksköterska!! Jag jobbar heltid inom psykiatrin och livet börjar sakta återgå till ett lite lugnare tempo. Nu ska vi se vad det blir av livet i fortsättningen, nu när en stor milstolpe är passerad!

Något jag brinner för!!

Publicerad 2013-10-31 20:12:53 i Hemma hos oss...,

Nu vill jag lära mig att sprida kunskap om barn-HLR.
 
Jag vill gå på kurs här: Servicia Medical
 
Så nu är det bara att spara pengar och hoppas man kan avvara en dag för utbildning i Stockholm.
 
Motivationen blev större av att de på universitetet söker instruktörer och betalar bra.
 
Efter det som hände Rickard så förstår jag att det borde vara lättare för föräldrar och andra i barns närhet att få lära sig. Även om inget händer så är det en trygghet att veta att man kan göra något!

Lille Gubben så bra det blev..!

Publicerad 2013-10-31 09:29:54 i Hemma hos oss...,

Tänk att ibland så löser det sig innan man hinner fundera klart!
Axel hängde på in med de små, åkte rutsch kana några gånger men tog inte av jackan... Det fanns några pumpor på Älgen han ville visa. Så till slut sa han att vi skulle gå... Jamen vad bra tänkte jag, då gör vi det.
Väl på Älgen fick jag följa med in och han hittade bondgården och djuren och började leka med.
Så skulle jag prata lite med hans fröken men det var då svårare, han ville hålla mig i handen hela tiden. Men jag såg hela tiden att det var annorlunda, killen log flera gånger, på riktigt!!
I alla fall så fick vi sagt att det ska lämnas på Älgen härefter, de tyckte det var att göra "för stor grej" av det att han skulle vara på Ugglan på morgonen... Jag håller med, delvis. För jag tror ju faktiskt att det funkade! Även om det inte blir fler gånger så tror jag att Axel kände att han FÅR OM HAN VILL!! Och det räckte, han var där en morgon med sina småsyskon och insåg själv att det händer mer roliga "storkillegrejjer" på Älgen och nu vill han vara där!
Det är även bestämt att han får gå och hälsa på dem på dagen om han vill, men att han har Älgen som utgångsläge! Perfekt tror jag.
Så tog han mig i handen och följde mig till dörren och visade på sitt sätt att det var dags att jag åkte hem!

Nu ska jag sätta mig med mitt varma mammahjärta och plugga, tänker gå igenom mina anteckningar så många gånger jag hinner idag. Nästa stopp blir Emmas utvecklingssamtal i eftermiddag.

Mmmm, få se vad jag tycker..!

Publicerad 2013-10-31 07:21:38 i Hemma hos oss...,

Axel var ju sjuk en dag förra veckan, sen var de andra sjuka ett tag så han fick lite "hemmatid". Det var säkert bra.
Nu har vi ju inte pratat om Älgen och att han inte vill bli lämnad där på morgonen men han kläckte ur sig några saker som gjorde mig lite orolig under veckan.
Han sa att han tyckte det var bättre på Ugglan (där de små går och han själv gick förra året) och sen senare att han inte ville börja skolan.
Jag tror inte att han vantrivs på Älgen, där har han kompisar och han gillar fröknarna det märker jag ju.
Problemet är snarare Alice och Rickard! Axel och Alice har ju alltid varit supertaighta och hållit ihop i vått och torrt, det är de fortfarande... Men Axel (och jag med) ser ju att nu börjar Alice och Rickard bli väldigt nära. Det är jag ju glad för, tycker ju om att syskonen trivs ihop! Men Axel känner sig lite utanför tror jag.
Så nämnde jag detta på Ugglan och där fick jag bra respons och vi kom överens om att jag kunde lämna Axel där ett tag, så fick han gå över till Älgen senare på dagen. De skulle prata med Älgen fröknarna och se vad vi kunde göra för att få det att funka och ordna så Axel ska känna sig trygg där även på morgonen. För resten av dagen är det inga problem, när vi hämtar vill han ju inte gå hem istället.
 
Men ja, det känns väl konstigt, hemma delar de rum och så när de kommer till dagis måste de gå åt varsitt håll.
 
Vi får se hur det blir, nu blev det bråttom...

Om

Min profilbild

mammaveronica

Här får ni läsa om mig och mitt liv på landet med min man och fyra barn. Efter flera års kämpande med heltidsstudier lantliv och barnafödande är jag äntligen färdig sjuksköterska!! Jag jobbar heltid inom psykiatrin och livet börjar sakta återgå till ett lite lugnare tempo. Nu ska vi se vad det blir av livet i fortsättningen, nu när en stor milstolpe är passerad!

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela