MammaVeronica

Här får ni läsa om mig och mitt liv på landet med min man och fyra barn. Efter flera års kämpande med heltidsstudier lantliv och barnafödande är jag äntligen färdig sjuksköterska!! Jag jobbar heltid inom psykiatrin och livet börjar sakta återgå till ett lite lugnare tempo. Nu ska vi se vad det blir av livet i fortsättningen, nu när en stor milstolpe är passerad!

Dagens! (Inte mycket sömn)

Publicerad 2015-07-28 20:24:17 i Hemma hos oss...,

Några av huliganerna cyklade till svärisarna, jag skulle sova och Peter ville montera sängen som jag var och köpte till tjejerna igår. Stort hål i plånboken blev det, men så får det bli, alla måste få sova.


Många skruvar var det, tog drygt tre timmar. Jag försökte sova under tiden, det gick inte så bra. Skickade nämligen iväg en jobbansökan på morgonen och kunde inte släppa den i tanken. Nu känner jag mig säker, skulle jag få denna tjänst tackar jag ja bums.


Visst blir det bra? Här kommer de trivas, bara vi får kläm på att rulla ihop den smidigt på morgonen!


Och så lite snygga sängkläder på det, behövs verkligen nya!!

Nu blir det nattjobb, tre nätter på raken, efter det är det bara en enkelnatt kvar innan jag får lite ledigt.

Hejdå Pappa!

Publicerad 2015-07-26 20:14:35 i Hemma hos oss...,

Grått och regnigt, ingen sol. Blött och trist. Ja det var väl helt logiskt egentligen att vädret färgade vad vi kände idag.
Ingen begravning ville han ha, men nu har vi vinkat av honom iallafall.


Ett dystert gäng var vi som kollade in platsen. Med en klump i halsen kilade vi på vart han bodde en period i sin barndom. Här var han lycklig sa han. Ja, hoppas han mår bra nu. ❤️




Trött och arg och ledsen!!

Publicerad 2015-07-25 02:56:12 i Hemma hos oss...,

Precis så känns det nu mest hela tiden!

Jag gillar när allt flyter på som vanligt, ogillar överraskningar som att någon dör, svimmar i badrummet eller bara åker och lämnar mig själv när jag inte vill  vara själv.
När allt funkar som det ska så kan man ju luta sig mot det, man vet att man har x antal minuter att snyfta i duschen om det behövs, man hinner med och kan göra lite på autopilot.

Just nu känner jag mig ensam även när jag är bland folk och i förrgår fick jag äntligen en känsla av trygghet, att äntligen för första gången på länge kunna luta mig mot någon och känna mig omtyckt och lite omhändertagen. Jag behöver det, har knappt insett det själv men jag behövde det! Orkar inte vara den som styr upp och fixar jämt. 

Nu släppte jag garden trots att jag vet bättre. Det SKA ju funka ändå, men nu kändes det som om nån sparkade undan benen på mig när jag precis rest mig och jag vet inte om jag kan förlåta. 

Man ska inte vara trött eller deppig på sommaren. Det är liksom som man inte har rätt att vara ledsen när solen skiner. Självklart kan man heller inte vara trött och i behov av hjälp, för är det sommar finns det alltid något viktigare.




Om

Min profilbild

mammaveronica

Här får ni läsa om mig och mitt liv på landet med min man och fyra barn. Efter flera års kämpande med heltidsstudier lantliv och barnafödande är jag äntligen färdig sjuksköterska!! Jag jobbar heltid inom psykiatrin och livet börjar sakta återgå till ett lite lugnare tempo. Nu ska vi se vad det blir av livet i fortsättningen, nu när en stor milstolpe är passerad!

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela