MammaVeronica

Här får ni läsa om mig och mitt liv på landet med min man och fyra barn. Efter flera års kämpande med heltidsstudier lantliv och barnafödande är jag äntligen färdig sjuksköterska!! Jag jobbar heltid inom psykiatrin och livet börjar sakta återgå till ett lite lugnare tempo. Eller inte... Livet som sjuksköterska och fyrabarnsmor är långt ifrån lugnt, nu har jag desssutom tagit klivet vidare och börjat utbilda mig till specialistsjuksköterska i psykiatri.

Höstlov!

Publicerad 2017-10-31 09:04:20 i Hemma hos oss...,

Jupp, det är höstlov och igår var planen bio. Vi bokade på morgonen och gjorde oss iordning för att åka, då fick Axel ett sån där ont i magen anfall som han får ibland. Ont så han vrider sig och intekan sitta still, springer på toa i skytteltrafik. Igår höll det i sig lite längre än det brukar, så vi kunde inte åka förstås. Framåt kvällen mådde han bra igen och idag är han helt återställd. Undra vad det kan vara? Jag läste på lite om magont på barn och inser att det är ganska vanligt i hans ålder, dock upplever jag inte honom som stressad, han är ju ett av våra lugna barn (jomen fysiskt vild), så jag vet inte. Vi får se vad det blir.
Barnen var besvikna såklart, men vi hade ett bra snack om att man inte rår för om man blir sjuk och så, sen laddade vi ner "Hotell Transylvanien" till TV:n och så fick de äta upp resterande Halloweengodis istället när Axel blev bättre på kvällen.
 
I väntan på att bli bättre så ville Axel sitta ute i en trädgårdsstol, det enda som hjälper enligt honom själv är frisk luft. Han ville inte vara själv, men jag tyckte att det var för kallt att bara sitta där. Så vi flyttade in en stol i hönsgården, så fick han sitta och titta medan jag fixade där.
 
 
Hönorna behövde fler sittplatser då de blivit några fler och en plats för nya isolerade vattenautomaten med värmeplatta, allt på höjden så att de har golvytan kvar. Fixar även en låg sittpinne som de kan ha på dagen om de vill, men jag fick ge mig då battreiet till skruvdragaren tog slut. 
 
 
En torrgran blev den nya långa sittpinnen, den var tydligen väldigt farlig. När jag kom med den så larmade hönorna och utrymde hönshuset. Hehe... Den övre pinnen kompletterade jag med en konsol och en bit läkt då jag inte hittade nån mer lång. Givetvis är högsta pinnen "Kalkonpinne". Hönorna verkar acceptera det. Kalkonerna växer fort och jag undrar dock hur länge till de flyger upp så högt så lätt??
 
 
Den vackra Silveruddsblå tuppen har mått dåligt några dagar. Det ar varit uppgörelser i hönsgården och jag tror han fått nån olycklig smäll, vi gav honom några dagar att repa sig, men det har inte gått bra.
 
 
Igår började kammen skifta i blått vilket inte är något bra tecken, så han fick fara till hönshimmlen.
Kvar på Tuppfronten är Creme Legbartuppen, Silver Maranen, Maximus och Columbus. Vilket nog är lagom till våra hönor. Silvermaranen nedan har tappat rösten! Låter bedrövligt när han försöker gala!! Antar att höns kan bli förkylda de med...
 
 
De är snygga våra tuppar! Columbus:
 
 
Creme Legbar Tuppen:
 
 
Har ingen aktuell bild på Maximus, men han är tjusig han med. Även om det syns att han är gammal nu.

Go’ natt från hönsgården!!

Publicerad 2017-10-22 18:40:15 i Djuren på gården..., Hemma hos oss...,

(null) 
Strax är alla hönsorna på plats på pinnarna, lysrören slocknar klockan 19, sen lyser en liten myslampa på 2watt bara.
Idag har det vart flygangrepp av något slag, vad vet vi inte men hönorna satte sig i säkerhet och fick inte(ville inte) gå ut mer idag. Fem stycken Silverudds blå försvann, de återfanns dock i vedboden ett par timmar senare. Inget svinn denna gång heller. Men så blir det ingen mer frigång iår. För mycket hungriga djur i luften/skogen nu. Vi planerar för en större gård med tak till våren, så att gräset blir kvar.
Så länge har de fått in lite gräs från där Peter grävt nytt trädgårdsland. Inte mycket, men det räckte att lappa lite med. Hönsorna är mindre nöjda med att jag la kompostgaller över så de inte kan sprätta sönder allt direkt.
Vi kämpar vidare med förkylningarna, barnen är snart friska, Axel kämpar med sin astma de andra är bra. Peter börjar funka och jag har som vanligt feber som inte vill ge sig. Men iövrigt mår jag bättre, så jag räknar med att vara på banan igen på måndag. Lite soft start med kvällsskift, skönt att inte behöva störta iväg på morgonen.
Här kommer sista bilderna på hönsorna i frihet! Oj, det lät hemskt, vi har faktiskt en rätt stor hönsgård så det kommer inte gå någon nöd på dem!
(null)

(null)

(null)



Vi piggar på oss!! Och så lite oväntat besök i hönshuset!

Publicerad 2017-10-19 20:02:24 i Djuren på gården..., Hemma hos oss...,

Ja, pigga och pigga det kan ju diskuteras. Axel och jag sov hela förmiddagen i soffan. Så skönt! Axel är äntligen feberfri och märkbart bättre, det är jag med, inte feberfri men betydligt bättre än igår.


Imorgon ska bilen till verkstan och jag hade hoppats att hinna städa ur den innan, men har helt enkelt inte orkat så de får ta den som den är. Så får det bli. Hoppas verkligen jag mår bra imorgon... Verkstastid är inte så lätt att få och besiktningen närmar sig.

I hönshuset har vi visst haft besök av skator... När jag förberedde lunchen ropade Axel att han såg skator i lärken med ett grönt ägg. Nähe svarade jag, men gick och kollade. Jovisst, vi kunde bevittna kalaset från soffan. Suck.

Det har varit kyligt idag och vi som varit sjuka har inte varit ute hos dem så mycket... Till våren ska vi ordna större inhägnad med tak. Men nu får det duga. När de är i sin lilla gård kommer inga skator åt iallafall.

Fixade nya äggkartongsetiketter idag, behövde fixa lite ny text och få ner priset lite. Så denna gång blir det fler etiketter, något mindre i storlek och så blev det fler så fick jag ner styckpriset lite. Och till våren blir det 18 pack kartonger, de är lättare att få tag på och så kanske vi får fler ägg. 

Om

Min profilbild

mammaveronica

Här får ni läsa om mig och mitt liv på landet med min man och fyra barn. Efter flera års kämpande med heltidsstudier lantliv och barnafödande är jag äntligen färdig sjuksköterska!! Jag jobbar heltid inom psykiatrin och livet börjar sakta återgå till ett lite lugnare tempo. Nu ska vi se vad det blir av livet i fortsättningen, nu när en stor milstolpe är passerad!

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela