MammaVeronica

Här får ni läsa om mig och mitt liv på landet med min man och fyra barn. Efter flera års kämpande med heltidsstudier lantliv och barnafödande är jag äntligen färdig sjuksköterska!! Jag jobbar heltid inom psykiatrin och livet börjar sakta återgå till ett lite lugnare tempo. Nu ska vi se vad det blir av livet i fortsättningen, nu när en stor milstolpe är passerad!

Trubbel i hönsgården! (sorg och bedrövelse!)

Publicerad 2018-03-06 11:02:49 i Hemma hos oss...,

Ja, nu har det blivit lite tråkigheter. Jag vet inte helt säkert vad det beror på, men jag har vidtagit lite åtgärder.
Vi har ju 4 tuppar på ca: 35 hönor, vilket borde funka. Cirka 10 hönor per tupp, sägs det och hitills har allt gått bra. Men på sista tiden har de gått hårt åt några stycken hönor. Jag har noterat att flera hönor har blivit "favoriter", så kan det bli och har alltid varit. Så här såg det ut till en början:
Nu plötsligt så är flera hönor helt nakna på ryggen. Särskilt hårt har de gått åt Creme Legbar och Maranhönorna. 
Nu har det gått så långt att en Maranhöna har dött, vi tror att hon frös ihjäl när de hade öppet härom dagen. En Silveruddsblå höna har också dött, hon hade fått ett sår på ryggen som de andra fått korn på och blev ihjälhackad. En annan höna har gått igång helt på dessa kala ryggar och rycker fjädrar på både tuppar och andra hönor, så hon fick helt enkelt fara till hönshimmlen(vår frys) igårkväll. Hon satt helt öppet och åt fjädrar på grannen när vi var där igårkväll, sånt beteende accepteras icke, de andra tar efter fort.
 
Varför händer detta då? Jag tror att det är en kombination av för många tuppar, kallt väder så de inte kunnat/velat gå ut och aktivera sig. De plockar varandra i tristess. Röda kala fläckar triggar pickandet, fåglar är grymma. Tupparna har triggat varandra att para hönorna, därav kala ryggar och små sår. Och så är det igång.
 
Vad har vi gjort åt det? Jo, till att börja med så har vi flyttat ut alla tuppar utom Columbus till Kalkonerna, ja ett eget fack förstås. Marantuppen kommer vi att slakta, Barnveldertuppen behåller vi, Creme Legbartuppen ska vi behålla och ta kycklingar efter, så han får dit sina hönor senare i vår(har en beställning på såna kycklingar). 
Columbus bor kvar hos hönorna just nu, men han är ute på annons tillsammans med tre sussexhönor då vi bestämt att vi inte avlar vidare på sussex. Vi behåller fem sussexhönor för att de lägger mycket ägg och är fina, men vi kommer ha Barnvelder som avelsgrupp eftersom vi gillar dem, passar bra att de bor ihop då, för de äggen går att skilja på. När Columbus och hans damer är sålda får Barnveldertuppen flytta tillbaka, kan han heta Maximus Junior?
Nu hoppas jag att det inte är försent för dessa kala hönor. Peter har fått i uppdrag att köpa blåspray på hemvägen från jobbet, så idag ska alla kala/röda fläckar sprayas. De kommer nog se bedrövliga ut ett tag, men så får det bli. Idag ska jag känna igenom alla hönor och kolla så jag inte missat något och så ska jag försöka vara hos dem och se om det är någon mer som fått den fula ovanan att rycka kompisars fjädrar. Så kan vi ju inte ha det!
Brahmakycklingarna växer så det knakar, det kommer även kläckas guldsvartbandade framöver, jag har nämligen fått tag på ägg som skall komma från Varberg. Brahmorna kommer få ett eget krypin där vi kan hålla dem rasrena, iallafall under den period vi vill samla avelsägg och kläcka kycklingar. Dock så växer Brahma långsamt och blir könsmogna sent, så avelsägg och kycklingar till salu är inte aktuellt fören till våren 2019. Men det känns okej, nu njuter jag av att kläcka till oss själva, gulla och göra dem tama och hanterbara för oss. Det är så mycket lättare när djuren känner dem som sköter om dem, man har mycket gratis när man kan lyfta upp och känna på dem och se att allt står rätt till istället för att vänta till kvällen och rycka dem från pinnen i mörkret!
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

mammaveronica

Här får ni läsa om mig och mitt liv på landet med min man och fyra barn. Efter flera års kämpande med heltidsstudier lantliv och barnafödande är jag äntligen färdig sjuksköterska!! Jag jobbar heltid inom psykiatrin och livet börjar sakta återgå till ett lite lugnare tempo. Nu ska vi se vad det blir av livet i fortsättningen, nu när en stor milstolpe är passerad!

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela